Idag åkte han tillbaka till Amsterdam.
Den där vackra huden, mjuka läpparna, höga skrattet.
Allt det där som gör allt lite bättre.
Det finns i honom. När vi är tillsammans.
Maten smakare så mycket bättre,
morgonarna blir så mycket vackrare,
nätterna blir så mycket lugnare.
Jag har aldrig någonsin tröttnat på min finaste.
Skulle möjligheten finnas till att få vara med honom varje dag,
så skulle jag ta den, alltid.
Kan man inte bara få vara med den som får en att må bäst?
Kunde inte flygbiljetterna till Amsterdam varit lika billiga som till London?
Jag simmar i hans torsknät,
och han är min största fångst.
Han är min torski
och jag är hans lax
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar